2004-06-28

Det har tydligen varit blåsigt ute pa sjön de senaste dagarna, även om vi inte märkt någonting på land, sa vi har skjutit upp farden ut till Stora Barriarrevet. Ocksa idag lovade man blast, ca 25 knots. Vad det nu kan vara i meter per sekund? Resten av klanen stannade hemma, men jag som hittills aldrig visat nagra tendenser till sjosjuka bestamde mig for att sticka ut i alla fall. Kan ju inte lamna norra Queensland utan att ha varit ute vid revet. Som vanligt klarade jag batresan utan problem, men det var nog tur att resten stannade i land - det var en hel del personer som pa vag ut till revet matade fiskarna/holl Dios-greppet/korde buss - eller vad ni nu vill kalla det. Som allt annat i Australien ar ocksa sjosjukehanteringen valordnad. Vardinnorna pa baten stod uppstallda lite har och dar pa baten, iforda gummihandskar, redo att bista den som behovde med en papperspase och en kall kompress i nacken.

Barriarrevet och det jag sag dar kan inte beskrivas, det maste upplevas. Alla ord blir bara tomma ord. Det var en artrikedom som var fantastisk, med farger och enorma musslor...ja, jag fortsatter inte har. Ak dit och se sjalv. For den som undrar kan jag val saga: Ja, jag sag Nemo.


2004-06-27

Ytterligare en dag i bilen. Den har gangen akte vi nerat Cairns. Pa vagen sag vi en masa wallabies. Vart forsta stopp blev Tjapukai, ett aborginicenter. Det var naturligtvis ett kommersiellt jippo, men anda riktigt smakfullt. Genom sma korta forestallningar pa ca 20 minuter styck fick vi ta del av Tjapukaistammens kultur, vad de at, hur man spelar digeridoo och deras skapelseberattelse. Visste ni att varlden kommer fran ett Emuagg?

Darefter hoppade vi pa en linbana och seglade fram over regnskogen pa 30 meters hojd. Under turen sag vi en fantastisk matta av trad under oss i alla mojliga grona nyanser. Sag ocksa en hel del faglar och manga, manga fjarilar. Vackrast var en alldeles knallbla, stor fjaril. Under linbaneturen kunde man gora stopp pa nagra stationer och fa gudiade turer av rangers. Mycket intressant

Kom via linbanan till Kuranda, en mysig by med hantverksmarknad. Jag hittade en digeridoo, ganska stor. Turligt nog kan man fa den hemskickad med DHL. Nu maste jag bara lara mig spela ocksa. Det ar ett sa mystiskt ljud i Digeridon, perfekt for spokkvallar....far nog bli nagra sadana hemma hos mig i host.

Fran Kuranda, som ligger hogt upp i bergen, kan man ta sig pa flera satt. Vi valde att aka med ett gammalt, gammalt tag som langsamt slingrade sig ner mot dalen. Behover jag saga att vi sag fantastiska vyer>


2004-06-26

Patrik anslot sig till oss sent i gar kvall fran sin jaktresa. Den verkar ha varit riktigt lyckad. Han har skjutit flera vildsvin, varav tva stora galtar (trofeerna foljer med hem till Sverige), nagra hillbillies och en kanguru.

I dag akte vi upp till regnskogen, Cape Tribulation och Daintree Rainforest. Naturen var otroligt vacker. Vandrade pa valordnade leder i regnskogen och larde oss en hel del om regnskogen och dess djurliv. Bl a att cassowaryhannen (kassuar?) tar hand om fagelungarna i 16 manader. Att de kan ata frukter som ar giftiga for manniskan. Kassuarernas favoritfoda kallas cassowaryplum. Hojdpunkten pa dagen var nar vi sag en vild kassuar langs vagen. Troligen var det en unge som precis blivit bortstott av fadern nar nya kullen ungar kom. Detta tror vi for att den inte var sa farggrann som kassuarer brukar vara.

Ah, vi hade ytterligare en hojdpunkt. Det var nar vi var vid regnskogscafeet (mysigt stalle - vart att besoka om ni blir kaffesugna i den delen av varlden nagon gang) och Sofia korde med oss allihop. Bla fick hon oss alla att leka I'm a little teapot. For den som vill ha nagon att skratta at kommer jag att nar jag kommer hem salja bilder (DYRT) av mamma och Patrik nar de ar sma tekannor. Underbara bilder aven om man inte var dar och sag det i verkligheten.

Vi hade en jatteharlig dag med manga skratt. Manga interna Friberggrejer, men for Stigge som var med oss i Nice kan jag beratta: Patrik blev omkord av en moppe...sa vet i alla fall du vilka skrattorgier vi hade den dagen


2004-06-24 och 25
Fem coola brudar antrade i gar planet for att flyga 130 mil norrut till Cairns. Ja, alla var kanske inte sa coola. Sofia kaskadkraktes i bilen ratt ner i vaxelladan pa vag till flygplatsen, sa cool kande hon sig val inte.

Som ni sakert forstatt sitter jag nu pa ett internetcafe och har inte langre tillgang till Patriks dator med svenska tecken och kan inte heller lika latt ladda upp foton. Vi far se om jag kan hitta nagot stalle dar jag kan ladda bilder fran digitalkameran, annars riskerar det att inte bli nagra bilder forran vi ar tillbaka i Patrik och Lenas lagenhet igen.

Vagen fran Cairns till Port Douglas, dar vi skall bo, var obeskrivligt vacker. Boljande, lummiga berg pa ena sidan och underbara palmkantade sandstrander och azurblatt hav pa den andra. Av alla stallen jag varit pa paminner det nog naturmassigt mest om Guadeloupe och Les Saintes. Lite mer civiliserat bara. Har skulle man ha en sommarstuga :-).

Det forsta vi gjorde i gar eftermiddag nar vi kom fram var att ga ner till stranden nagra timmar . Det var harligt! Nagon av de sista dagarna har kommer vi aka ut till Barriarrevet. Just nu blaser det tyvarr for mycket dar ute, fast vi inte marker nagonting av det inne vid land, sa det ar inte riktigt lont att aka ut. Vi far koncentrera oss pa regnskogen istallet, men inte i dag, i dag blir det nog en harligt lat dag pa stranden.

Frampa kvallen har jag bokat en battur i Mangrovetrasket och hoppas da pa att se krokodiler. Har i norra Queensland maste man vara betydligt mer forsiktig nar man badar an i Brisbane, for det finns bade salties och fresh water crocs sa doppar man tarna pa fel stalle riskerar man att bli av med bade dem och resten av benen.

Fick med mig resten av flickorna Friberg till Mangroveträsket. Det blev en riktigt lyckad tur. Vi sag bade saltvattenskrokodiler och white-bellied eagle. Tror jag fick nagra fina bilder pa dem, framforallt ornen. Forsta krokodilen vi sag kunde lika garna ha varit av plast for den lag sa still. Vi trodde nog att den var utplanterad av kaptenen pa baten. Krokodil nummer tva var dock alldeles levande, den bade simmade och kravlade upp pa stranden. Det var fascinerande att se den simma - den gjorde riktiga svallvagor i vattnet och bara ogonen och knotorna pa ryggen stack upp, precis som i skrackfilmerna .